Äntligen har vi fått uppleva lite av vintern. Det är nog stormen Berit som tog med lite snö i stället för detta evnnerliga regnande. Nu hoppas jag bara på några minusgrader också så det vita får ligga kvar och så hundarna
slipper de jobbiga snöklumparna i pälsen.

Majken o Bernie (SV-10 Lindvattnets Felipe) är nu parade. Två lyckade parningar på dygn 13 och 15 ger oss förhoppningar om ytterliggare en kull småttingar i slutet på januari. TACK Tuula för trevliga samtal och gott fika under deras möten!

Valparna växer och frodas, de blev tre veckor i går. Det är en jämn kull viktmässigt, alla väger mellan 1500g och 1650g. Lilla Vilja som var minst de första två veckorna har kommit i kapp och även gått förbi några av sina syrror. De har nu blivit avmaskade för första gången, klorna har vi hunnit klippa två gånger vid det här laget. Valparna har nu fått flytta ner i köket dagtid och de har även börjat smaka på valpfoder.    


Foto: Tuula Linder.
En nyss nedklippt Majken och stiliga Bernie.
Jag blir lika förundrad varje gång jag är med på en parning, över de enorma instinkter som råder.
Samtidigt blir jag lite beklämd då jag tänker på i vilken otroligt utsatt position de är under en hängning. Framför allt i det vilda, kan man ju undra hur de klarade sig.


Vilse


Vittra


Vira


Vizzla



Sist men inte längre minst, Vilja


Godingen Da-Silva har det för tillfället lite jobbigt. En storasyster som höglöper och fem småsyskon som börjar hänga i pälsen. Söker därför gärna frizon i mattes säng.

Ja mästerfotografen Anneli har varit framme och lyckats få med en skugga på varje bild. Undrar när det skall bli av att lära sig hantera kameran bättre? Borde börja med att läsa instruktionsboken. Är bara det att jag hatar instruktionsböcker. Vill kunna förstå bara genom att titta på prylen vilket nog inte är helt givet med dagens teknik. Så det blir nog så att jag kallar in dotter Elin i stället, hon är en riktig fena på att fota.

Oj vad fort det går! Valparna blir två veckor i dag och det börjar bli mer och mer fart i valplådan. Meja kan nu lämna dem en stund och i dag var hon med till skogen en sväng vilket uppskattades mkt. I går tog hon och jag en lekstund ute på gården och hon hängde i kamptrasan som om hon själv skulle vara valp, taggad till tusen. Valparna växer så det knakar och i tur och ordning så väger Vilse;1200g, Vittra; 1070g, Vira;1250,Vissla;1230g och VVilja;1150g så alla har de gått upp bra i vikt och de är så nöjda. Alla har nu öppnat ögonen och är uppe på benen och stapplar. I dag såg jag även att lilla Vilse försökte sig på att leka lite.



Det börjar bli trångt vid mjölkbaren nu. Från v. Vittra, Vilse,Vissla,Vira och Vilja.


Ingen vidare bild men vad jag vill visa är att så här ligger de ofta: svart/svart, svart-vit/svart-vit och så ensam brun-vit. Detta har jag ju också kunnat se vid lek då många olika Perros träffas och leker, att de parar i hop sig efter "utseende".


Men här har i alla fall Vilja parat i hop sig med Vissla.


Lilla Vira blinkar med sina nyöppnade och än så länge blå ögon.


Skönt att ha någon att hålla om tycker Vittra som håller om Vira.


Vilse försöker leka med Vissla (Vild i blicken).



De vuxna hundarna, inte att förglömma i "valpruset".

I går fick Majken och Da-Silva antagligen sin sista cykeltur för säsongen för i dag är det snorhalt efter vägarna. Alla tre hundarna fick sig ett bad efter dagens skogstur. I morgon skall Majken falla offer för klippmaskinen så hon är snygg och proper inför slutet av nästa vecka. Då skall hon nämligen "dejta" Lindvattnet's Felipe (Börnie). Se vidare under valpar. 


Några sköna höstdagar har vi tillbringat i skogen och lagt vilspår. Majken spårar hur som bra som helst men tycker klöven är för stor att bära så matte får släpa hem den medan hon letar efter mer spår.


Niilo (Aqualines Monroyo) som ägs av min syster Inger, har inga problem att bära bjässiga älgklövar. Han är så stolt över att ha hittat klöven och den är hans, bara hans.

Ha en fortsatt trevlig helg!

I dag har det varit premiär för de små gällande kloklippning. Det blev några klor, närmare bestämt 90 st men det gick som en dans då jag klipper när de är mätta, belåtna och mer eller mindre sover. För övrigt så råder total lugn o harmoni i valplådan, de verkar väldigt nöjda och belåtna även Meja så jag hoppas det är ett gott tecken.

Vad gäller Da-Silva så skall här ut och tränas. Han har funnit ett riktigt "hatobjekt" nämligen rullskidåkare. Skateboardåkare,stavgångare kickbikeåkare eller allt vad de kan åka bekommer honom inte, däremot rullskidåkare framkallar inte de bästa sidorna hos honom. Har de sedan en pannlampa också så är måttet rågat. Så nu ska han och jag ut ensamma (innan han hunnit påverka Meja och Majken också) och leta på varenda rullskidåkare som går att uppbringa i Skräddarbacken. Som tur är så finns här ett antal för i Skräddarbacken är folk väldigt aktiva i många olika träningsformer så vi skall nog snart komma till rätta med det lilla problemet. 



Lilla Vilja softar vidare efter kloklippningen.


"Nyfikna" i en strut. Majken och Da-Silva har svårt att slita sig från valplådan och Meja låter de hållas. Kanske kommer hon i håg vilken enorm hjälp hon hade av Majken som barnvakt vid förra kullen.

Valparna redan 1 vecka och de har nu fått sina namn.


Lindekrull's Vilse av Medina. Vägde 414 g då han föddes. En vecka gamma väger han 720g.


Lindekrull's Vittra av Medina vägde 401 g. som nyfödd, i dag väger hon 700g.


Lindekrull's Vira av Medina vägde vid födseln 379 g. I dag väger hon 750g.


Lindekrull's Vissla av Medina vägde vid födseln 410 g. I dag väger hon 765g.


Sist och minst Lindekrull's Vilja av Medina som vägde 380g då hon föddes väger i dag 650g.

Jag tyccker det är häftigt att alla hade fyllda nosspeglar redan vid födseln.
Meja kan numer tänka sig att följa med på en liten promenad alldeles frivilligt, tidigare fick man tvinga henne ur lådan, men oj vad bråttom hon har tillbaks till sina barn.


Så nöjd mamma med sina små.

Här blir inte speciellt mycket gjort om dagarna. Sitter helst i eller bredvid valplådan och bara njuter. Valparna växer så jag tycker det syns skillnad dag för dag. Meja är enormt duktig med de små och tar väl hand om dem. Skall bli spännande att se om det håller i sig för jag tycker redan nu att det är en livlig valpkull. Låter kanske konstigt med tanke på att de endast är fem dygn men jag tycker att de utstrålar styrka och livlighet. Ev. ett drag från Pappa Tjabo säger matte Helena.


Skönt att ha någon att luta sig mot. (Det är hanen som tagit plats på lillasyster).




"Trängsel vid mjölkbaren"

Min dotter Elin var här i dag och snusade lite på de små hon fotade lite också. Något som hon är betydligt bättre på än sin mor.
Valparna mår finfint och Meja är en så duktig mamma. Den värsta nyfikenheten verkar ha lagt sig även för Da-Silva och Majken som nu kan koppla av även om det piper i valplådan. De verkar ha insett att deras tid med valparna kommer senare och att det är bäst att låta Meja sköta det hela. Da-Silva får dock lite låg svans och ser djupt olyckligt på mig då det blir för mycket "gråt" i valplådan, gör något matte verkar han säga.
Det är verkligen fantastiskt att få vara med om detta (känner lika varje gång). Att se dessa instinkter hos både tik och valpar är imponerande. Även de andra hundarnas sätt att visa respekt för situationen är häftig. Jag kommer aldrig att glömma Majkens sätt att fostra ta sig an leka med Mejas förra kull,hoppas innerligt hon kommer att ha samma tålamod även med dessa valpar då de blir större.



Den enda killen i gänget.



Tjejgänget.



Sköningar.

Får vi presentera fem nya Lindekrullare:




Först ut:Svart hane med lite vitt. 414 g. Lång svans.



nummer två: En svart/vit tik. 401g. kort svans,



Nummer tre: Svart tik med lite vitt. 379 g. Lång svans.



Nummer fyra: svart/vit tik. 410g. kort svans.



Nummer fem: Brun/vit tik. 380g.Lång svans



Hela underbara gänget.


Det är något magiskt med valpar. Jag vet inget så rogivande som att sitta och iaktta en valplåda där tiken ligger i fullkomig ro med sina små. Så är det hos oss just nu, mor och barn verkar må utmärkt.

Fyra tikar och en hane föddes mellan 19.00-21.30 på Falu djursjukhus. Jag kontaktade dem sent på eftermiddagen då jag tyckte det gått väl lång tid efter att vattnet gått och hon haft värkar men inget hänt. Väl på sjukhuset så undersöktes hon och vi beslutade att hon skulle snittas. Medan vi väntade på provsvar så blev plötsligt värkarna starkare i gen och hon födde en valp. Kort därefter visade det sig att hon låg lågt i kalk så man satte in ett dropp efter det så gick allt som på räls.Först kom en hane och sen kom fyra flickor i snabb följd. Mor och barn verkar må utmärkt. Vi är alla trötta och utpumpade nu så det skall bli så skönt att sova.GOD NATT! 

Vattnet har gått så nu hoppas vi att Meja snart skall få lön för mödan.

Vi väntar och väntar fortfarande. Natten har varit relativt lugn. Enligt tidigare valpningsanteckningar följer hon sitt tidigare mönster ännu. Fortsättning följer....

Det närmar sig och ser ut som att det kommer att bli valpar inom de närmaste dygnen. Mejas temp har "dippat".  Hon är orolig, flåsig och skakig och har tackat nej till mat i dag.Om hon får bestämma och det får hon nu så långt det är möjligt skall jag ligga på sängen och hålla henne sällskap och helst stryka henne hela tiden. Hon vill inte bli lämnad en sekund så det är bara för mig att försöka hålla mig i stillhet så även hon får lugn och ro. Fortsättning följer......




Gjorde ett fynd i rabatten i dag. Rosor och flera Rosenknoppar i november
på mina breddgrader det kallar jag "Blomsterglädje".

Pigg och glad för att få komma till skogen är Meja fortfarande.


Lekfull är hon också trots sin stora mage.


Da-Silva o Majken kunde inte låta bli att ta sig ett novemberbad.



Meja har intagit valplådan dock inte för att valpa utan för att få vara i
fred med sitt märgben. 

ÄNTLIGEN! har hemsidan kommit i gång i gen, även om jag ser att det finns en hel del att göra. Ser att allt på valpsidan försvunnit, skall ta tag i det snarast.
Apropå valpasidan så har Meja magen kvar ännu. Hon är i dag på dygn 60 så jag tippar att valparna kommer i slutet av helgen. Hon är pigg och glad även om hon nu verkar känna sig lite mer loj. Hon verkar tycka det är jobbigt att ligga så hon sitter ofta och blundar. Skall bli så spännande, är enormt valpsugen nu. Valprummet är nymålat och iordningställt, valplådan har kommit fram och både Meja, Majken och Da-Silva har tagit den i besittning.
En annan lycklig nyhet är att jag i början av april skall bli mormor, tänk mormor, känns hur stort som helst. Det sägs ju vara något alldeles speciellt, livets efterrätt liksom. Känns verkligen som att 2012 skall kunna bli ett väldigt bra år. Det gågna året har väl inte varit någon större hit, är fortfarande sjukskriven.
Återkommer förhoppningsvis snarast.