Har haft några sköna dagar i husvagnen som är uppställd vid mitt föräldrahem i Leksand. Där träffas vi syskon, barn och barnbarn, hundar mm. Hampus trivs som fisken i vattnet i hop med alla kusiner och kusinbarn. Det har även blivit en hel del bad för Meja som nu börjat våga sig i vattnet i gen efter klippningen.

Stackars Meja som i lördags (62 dygn) efter parningen, hässjade, bäddade och frossade hela dagen. Framåt kvällen bestämde hon sig för att hon valpat. Det blev en luddig liten "Tomtekorv" som hon "födde" och säkert skulle vårda ömt om nu inte grymma matte tagit undan den efter en nästan sömnlös natt då Meja haft ett fasligt sjå med den "lille". I stället är det nu mycket både motion och annan hjärngympa på programmet för att försöka få henne på andra tankar. I morgon drar vi till husvagnen i gen och då får hon nog förhoppningsvis annat att tänka på.

Härligt med vatten och pinnar


Men det får väl duga med kvisten


Eftersom Alpha snöt pinnen

Elin blir allt lite sugen då hon får mysa med underbara kusinbarnet Alva


En del av gänget vid vårat favoritställe "Älvbacka"


Hampus och kusinbarnen Maja och Esma


Hampus och Franska vännen David provar fiskelyckan


Franska vännen Johan är lycklig över att få tillbringa sommarlovet hos mormor,
tilsammans med lillebror David. De har ensamma flygit från Frankrike till Arlanda
modigt killar!!


Vår solstråle börjar bli trött


Tre perros och en hoffe:Mirò,Minna,Meja och Alpha

Tack carina för den fina bilden på stolta broder Zalle med championat rosetten. Tack även till Lena för att du var bussig och skickade BIR och BIM bilden. Vad skulle jag göra om inte ni andra  förbarmade sig över mig då jag är en urusel fotograf själv.
championen själv är förvandlad till ett "svältande energiknippe" sen pälsen åkte av. Hon är konstant hungrig och det finns inga gränser för hur mycket hon skulle vilja göra nu. I går lade jag ett Bruksspår med fem apporter plus slut  och lika många vinklar på öppen åkermark. spåret fick ligga över en timme, under tiden tog vi en rejäl cykeltur. Då Meja hämtat andan och druckit vatten fick hon gå på spåret. Hon hade inte helt lätt eftersom det var lite vind och har spårat på åker endast ett fåtal gånger. Hon fixade fyra apporter och slutet så det var riktigt hyfsat då hon är ganska så ringrostig nu. Tittade sedan förväntansfullt på matte och undrar vad skall vi göra nu. Bada är hon inte riktigt lika glad i just nu, tycker nog det blev lite för snabbt kallt då pälsen är borta. Hoppas hon ändrar sig snart då jag hoppats på att vi skulle  träna inför Grännaträffen.


                      
Broder Zalle                                 Bobbo BIM

Äntligen är matte nöjd och jag är SUCH!!

Det var mycket segt då klockan ringde i morse, efter en sen kväll då vi varit på försenad studentfest till på småtimmarna.  Min äkta hälft hade inte alls samma åsikt som jag om när det var lämligt att åka hem med tanke på morgondagen så jag var ytterst nära att bara vända mig i sängen och sova vidare. Det var grått och regnsjukt ute och ingen ville följa och hålla mig sällskap pga nattens utsvävningar. Vad skulle jag till Alfta med en fet tik å göra?? Till slut så hade jag lyckats övertala mig själv att det nog var lika bra jag masade mig i väg så jag inte skulle komma att ångra mig sen. Kom i väg en halvtimme försenad pga allt velande men kom ändå i god tid. Tur var väl det för i dag gick det vägen, sista certet och Meja är SUCH. Älskade lilla Meja vad matte är stolt och lycklig över dig!  Ännu roligare blev det av att broder Zalle också blev SUCH . GRATTIS Zalle och Carina!  Tänk att Carina och jag fick uppleva detta samtidigt och tillsammans då vi hela tiden peppat  varandra, skojat och "krigat" om vem som skulle komma först.
Meja slutade som BIM, Bobbo blev BIR och slutade som BIG-4 jättegrattis Lena vilken tur att ni stannade!  En himla trevlig dag i hällande regn, var så blöt att det gick att vrida ur kläderna då vi skulle in i ringen eftersom jag fick offra regnjackan till Meja.
Väl hemma så åkte klippmaskinen fram direkt. Meja njöt i fulla drag då jag klippte av henne med skär nr 10. Vilket var det enda som inte bara tuggade i filten. Hon är nu superkort men det känns så bra att ha fått bort all ull och att det nu får komma fram ny fräsch päls. Då vi var klar med klippningen tog vi en cykeltur ner till älven för att både jag och Meja skulle få skölja av oss allt löst hår. Som vanligt rusar Meja rakt ut i vattnet, då hon kommit en bit ut tvärvänder hon och springer till land i gen. Hon ser snopen och förvånad ut, verkar helt oförberedd på att det skulle gå så fort att bli blöt och att det var så kallt. dock kunde Meja inte låta bli utan det slutade med att hon tog sig en simtur i alla fall.


   
Två nya SUCH. syskonen Zalle o Meja

Haft en mycket trevlig helg i Stockholm tillsammans med syster Inger och dotter Elin och alla andra trevliga människor och hundar. Det är så kul att träffa och prata med alla trevliga människor runt ringen. Många fina hundar att titta på och så mycket intryck att det tar flera dar att smälta.
För Meja gick det väl så där, hon fick nöja sig med ett "very good". Domaren tyckte hon saknade förbröst och var en aningen tjock. Om det inte hade varit för det där med förbröstet så hade jag trott att det var på matte han skrev kritiken och inte på Meja då kritiken annars bättre stämde in på mig än på henne. Domaren verkade vara en trött gammal man  och tidvis kändes det smått oroligt om  han skulle klara hela dagen, men det gjorde han Tack Och Lov! Han tog fram många fina hundar och det kändes extra skönt då han placerade en mycket söt spansk tik som var helt ofriserad  långt fram i resultatlistan. Bra påminnelse om rasstandarden tycker jag.
Meja fick åka med Kesti och Pecke hem (tusen tack för det !) så vi andra kunde stanna kvar, se finalerna och fröjda oss på hotellet under natten. Ja fröjda och fröjda blev det väl inte så mycket av med. Man var glad att få gå och lägga sig efter en god middag  då man klev upp kl. 03.00 natten innan och det sen gått i ett. men det var så skönt att slippa köra hem på kvällen.
Väl hemma i gen så är det att ladda inför lördag och Alfta vilket blir vår sista utställning för ett tag. Det skall bli så skönt att få klippa av Meja pälsen nu, det behövs verkligen.

Tog en cykeltur nu på kvällen och Meja är samma gamla pigga hund i gen. På hemväg åkte vi ner till älven där Meja skulle få svalka av sig. Om Meja blev avsvalkad så blev jad desto svettigare eller rättare sagt kallsvettig.
Meja simmar som vanligt ut i älven men plötsligt dyker det upp en till som också simmar några enstaka metrar framför henne..... en bäver! Meja får givetvis syn på den och följer intresserat efter. Matte är stum, tusen tankar rusar genom huvudet men mest  tänker jag nog på de gula enorma tänderna som man sett på uppstoppade bävrar. Skall jag ropa skall jag inte?????  Visst ser vi ofta bäver när vi badar men det har vi sett som lyckträff eftersom de varit enormt skygga och simmar bort under vattnet så fort de märkt att vi finns där. Denna bäver verkade dock vara av den lugnare typen, den simmade lugnt  på med Meja efter sig. Till slut bestämde den sig ändå för att dyka. Bävern försvann och Meja började simma runt runt och leta.  Nu är ju Perron som vi väl alla vet, inte den som ger upp i första taget. Hon letade i härdigt där bävern dykt, så ihärdigt att hon inte märkte att bävern åter gått upp fast nu en bra bit bort och var antagligen på väg hemåt eller i alla fall mot det håll han först kom från. Till slut vågade jag slänga den i Stockholm nyinköpta dummien och Meja släppte änligen sökandet efter bävern för att i stället hämta in den färgglada dummien. Meja verkar helt oberörd men matte var desto skakigare i benen då vi begav oss hemåt. Intressant men även lite läskigt möte.

Jag förstår att alla ni som följt oss under parning, väntan, ultraljud, besvikelsen då hon var tom osv. vid det här laget är less på mitt tjat om att  "Meja inte är sig lik, hon är så annorlunda ...)  Nu tror jag jag vet var hon är! Gamla vanliga pigga Meja finns faktiskt under pälsen. Hittade henne där i går kväll då vi tagit en cykeltur och sen gick ned till älven där hon fick bada. Efter att hon simmat och otaliga gånger med hela huvudet under vattnet försökt rycka upp allt sjögräs hon kom åt så var det full rulle även efter att hon fått denna avkylning. Det är nog helt enkelt så att hon blir  påverkad av den päls hon nu har att hon blir så slö. Det var lika i dag. Ligger som "död" under skrivbordet på jobbet  ingen där har faktiskt heller kännt i gen henne på sistone.  Syster "yster" som väntar på att Niilo skall sansa sig lite har blivit orolig  och tyckt att så lugn som Meja behöver Niilo inte bli .
När Meja sedan väl fått bada visar hon sig vara hur pigg och aktiv som helst .
Hon har nu mycket päls, kanske inte så lång men hon har fortfarande mycket underull vilket antagligen gör att det blir tätt. Tänker på hundarna i Spanien och andra varma länder. Meja kommer att få behålla pälsen i ca en och en halv vecka till. Hon får stanna hemma från Stockholm men efter utställningen i Alfta skall hon befrias från pälsen och då förblir hon förhoppningvisvis samma gamla Meja. Lite tråkigt med tanke på att de flesta utställningar arrangeras då hon verkar må bäst av att var kortklippt men huvudsaken är att vanliga Meja är tillbaka!!!