Min dotter Elin var här i dag och snusade lite på de små hon fotade lite också. Något som hon är betydligt bättre på än sin mor.
Valparna mår finfint och Meja är en så duktig mamma. Den värsta nyfikenheten verkar ha lagt sig även för Da-Silva och Majken som nu kan koppla av även om det piper i valplådan. De verkar ha insett att deras tid med valparna kommer senare och att det är bäst att låta Meja sköta det hela. Da-Silva får dock lite låg svans och ser djupt olyckligt på mig då det blir för mycket "gråt" i valplådan, gör något matte verkar han säga.
Det är verkligen fantastiskt att få vara med om detta (känner lika varje gång). Att se dessa instinkter hos både tik och valpar är imponerande. Även de andra hundarnas sätt att visa respekt för situationen är häftig. Jag kommer aldrig att glömma Majkens sätt att fostra ta sig an leka med Mejas förra kull,hoppas innerligt hon kommer att ha samma tålamod även med dessa valpar då de blir större.



Den enda killen i gänget.



Tjejgänget.



Sköningar.