Nejdå vi har inte gått under jorden. Vi ligger bara i någon konstig apatisk dvala i väntan på det efterlängtade löpet. I dag har vi varit och hälsat på Kiros som är i Smedjebacken hos Anneli för tillfället. En mer social och trevlig herre får man verkligen leta efter, verkar  helt trygg, hemmastadd och glad trots att husse, matte och son inte vara med. Så den som väntar på något gott ....... Meja fick dra i sig lite löplukt då det finns tre löptikar i kenneln samtidigt. Snacka om att dra i gång varandra, hoppas Meja förstår vinken. Tack Anneli för fikat och pratstunden! Jag försökte nå Tuula på vägen hem i hopp om att få pussa lite på de bedårande små men hon var på hundkurs så det blev inget av med det. I stället blev det skridskoåkning på vägen hem. Hampus som var på simskola innan vi for till Smedjebacken somnade på vägen, trött efter badet. Han sov hela tiden vi var hos Anneli och vaknade inte förrän vi började närma oss Borlänge i gen. Sur för att han sovit över besöket hos Anneli kom han på att han ville åka skridskor. Eftersom skridskorna var med i bilen stannade vi vid en plan efter vägen. Man blir förundrad över hur fort det går för de små att lära sig nya saker. Det var tredje gången han stod på ett par skridskor och det börjar faktiskt likna riktig skridskoåkning. Ja då är det bara att ladda för en ny vecka. Hoppas att vi får behålla detta härliga vinterväder ett tag till, i alla fall kommande vecka som ju är sportlovsvecka.