Då klockan ringde vid fem-tiden i morse fundarade jag verkligen varför i hela friden jag gett mig in i nåt dylikt. Efter att ha kommit över de motstridiga känslorna packade jag in hundar o ryggsäck i bilen och begav mig till Hofors där vi mötte upp Carina och brorsan Zalle.Vi begav oss sedan vidare till Årsta, där Gävleborgs dreverklubb anordnade KM samt ordinare viltspårprov. Inte mindre än 41 hundar var anmälda. Ett underbart väder och fantastiska marker,trevliga människor och ett helt fantastiskt arrangemang gjorde vår debut i Öppen klass till en mycket positiv upplevelse.Inte blev det sämre av att Meja spårade fantastiskt bra, hade lite jobbigt i återgången men ordnade upp det hela. Hon fixade även skottprovet bra som vi nu gjorde för första gången. Innan provet är domaren så snäll och upplyser mig om att här smäller det av bar hel..... för skottet skjuts i en dal, typiskt att vi får just det spåret då det är första gången. Jag har ju varit lite fundersam på hur hon skulle reagera på skott efter åsknedslaget i husvagnen förra året men det verkar som att jag har mer problem än hon med detta. Vi tog hem ett första pris med 40 av 42 möjliga poång, avdraget beror på hennes problem i återgången,gissa om jag är nöjd? Duktiga och rutinerade broder Zalle gjorde även han ett jättebra spår med samma poäng och pris som Meja. Hans avdrag berodde på att han har lite väl högt tempo, använde endast 11 av de tillåtna 45 minuterna (jisses Carina vilken kondis du måtte ha). Delad glädje är dubbel glädje, resan hem gick fort och med ett leende på läpparna. En sak är säker att i dessa marker går vi gärna fler spår.