Det är riktigt olidligt nu. Vi väntar på att det skall bli dags för ultraljud och under tiden letar vi efter alla tänkbara tecken på att hon skall vara dräktig. Även om jag i bland tycker mig se vissa tecken törs jag ändå inte tro någonting efter förra gångens alla tecken. I stället försöker jag nog förtränga det hela så gott det går till det blir dags för ultraljud vilket nog blir i början av maj. PUUUH vad nervöst!