Ingen sovmorgon denna söndag inte. kl 10.00 hade vi tid på Falu djursjukhus för att ta progesteron prov på Meja. Provet skall visa om det är dags att para. Eftersom man inte får svar på provet förrän dagen efter och Meja var på dygn 12 i löpet så tog jag det säkra för det osäkra och testade henne tillsammans med två hanar. Först halvbrodern Niilo som min syster Inger har och sedan även Mirò. Båda hanarna var mycket intresserade och Meja ställde villigt upp sig. Detta innebar att det blev en parningstur till  Knoppbacka gård, där underbara Lèon nu vistas. Det blev en lyckad parning och ett trevligt möte med Jenny, hennes hundar och hästar.
TACKf ör sällskapet Kesti! 
Pecke! tro det eller inte men jag tror faktiskt att vi pratade mer psykiatri än hundar på vägen, vad säger du om det?.



Meja och Léon tyckte om varandra direkt.